Inga ord
Jag läste nyss Saras blogg. Jag har tårar och snor på mitt täcke. Jag tror inte att jag med ord kan beskriva hur stolt och glad jag är över detta inlägg hon gjorde idag. Att kunna prata och skriva om någonting som har varit en hemlighet man har tvingats gå runt med i 20 år en känsla jag inte kan förstå mig på. Men hon låter en förstå tillräckligt mycket för att förstå vilken tung börda det har varit för henne och hur lättad hon är idag. Ska jag beskriva henne med ett ord så skulle inspiration vara tillräckligt. För att det här är en sann inspiration.
Jag är stolt över dig och älskar dig!
Kommentarer
Trackback
